Cytostatika och laddade ord.....
Måndagen den 21 december klockan 9.00 var det dax för min andra behandling, pga mina värden av lever och sen njurar blev det uppskjutet tidigare, så sista behandlingen var den 1 december...
Så spänningen var näst intill olidlig när man "skred" in på onkologen 8.55, det kunde lika gärna bli ett nej nu också och uppskjutet igen.
Det vart först ett njaa vi måste konsultera med läkaren först, sa sköterskan och ilade ner längs korridorren
Nää inte igen sa jag och tittade på Bengt, fan fan fan....vad jag sett fram mot behandling! Och klockan tickar ....tick tack.....
Nä jag kommer börja storgråta om det blir ett nej igen.
Det förstår jag sa Bengt men vi får vänta och se vad de säger, det är ju inte utan anledning du blir nekad då heller, övriga kroppen måste ju hänga med....
Han har helt rätt, det vet jag men jag var som en trotsig 4-åring
Sköterskan kom
Ann-Charlotte? Visst är du redo för behandling idag och inställd på det? Frågade sköterskan.
Ja till 1000% så laddad...mår så bra.....är pigg, taggad.....jag rabblade nästan i tungor....
Och så vart det behandlingen blev av..... å så glad man kan bli att få gift indroppat i kroppen .......
Sa nog inte ens ett riktigt hej då till Bengt, utan pep iväg efter sköterskan och sa samtidigt jag ringer när jag är klar för hämtning!
Denna gång var jag trött så jag sov och slumrade igenom behandlingen vilket var jätteskönt, tiden gick rasande fort då.
Nu är det 6 Dagar sedan behandlingen vart av, och jag måste säga att trots jag vart sjukt trött mellan varven så har jag mått förvånansvärt bra ändå.
Sovit har jag gjort så fort jag blivit trött.
Middag är runt 11 -12 mår som bäst före 13 .....
Lite tjyvens resten av dagen men det är hanterbart.
Nu ska jag på måndag klockan 7.30 till Lab och lämna prover ..... sen till VC för att ev få kortison i ryggen vilket onkologen gett klartecken till .....
Sen klockan 11 ska jag till onkologen för att de skall bedöma om jag får nästa kur av cytostatika..... och det hoppas jag att kroppen hänger med mig nu......
Men en aning orolig är man, man vet ju aldrig.
Jag har ju även legat inne nu i två omgångar för taskiga värden.
Och sån tur jag haft med rumskamrater, man kan både skratta och gråta med dem och hitta på tokigheter....
Den jag delade rum med första svängen är en fantstisk kvinna 70+ som ringde till mig och önskade God Jul..... gillar henne till max
Och vi lovade varandra hålla kontakten, vilket vi absolut ska göra
Det blir naturligt att när man delar rum med en annan som har cancer, det spelar ingen roll då vart eller vad det är för cancer
Men man pratar mycket runt sjukdomen och vi kom in på ord som vi tyckte var laddade.
Vilket ord tyckte du är mest laddat nu frågade hon
Ja i början hade jag svårt att säga cancer och tumörer men sen kom det andra ord som jag inte ens tänkt på tidigare, svarade jagHon tittade på mig lite nyfiket, vilket då?
KÄMPA!!! Skrattade jag.... och det värsta är väl att det är ett ord som man använder, jag kan med största säkerhet säga att jag använt detta ord om och om igen
Men nu när man sitter i skiten..... så blir det bara ett konstigt laddat ord..
Jamen det är väl det jag gör, jag har inte nekad någon form av behandling eller bytt eller gett upp. Jag tar tacksamt mot det jag får och vill ha mer på något sätt.... så det kan kännas lite kränkande ....fattar du hur jag menar, frågade jag
Ja det är precis så, och dessa ord är så vanliga och man tänker/ tänkte inte på det..... svarde hon
Ja det finns säkert en hel del ord som ploppar upp efter vägen, så vi kan nog skriva en parlör.... "Inte användbara ord till cancerpatient"
skrattade jag.
Nu bara längtar jag till att det är måndag någongån!!!!
