Palliativ Behandling av cancer
Palliativ behandling, ja vad menas med det då, jo när man har en aggressiv obotlig sjukdom som ej går att bota, utan man kan använda sig av cytostatika för att bromsa förloppet och få extra tid på klockan.
Jag går under denna behandling nu, eller gör jag det? Jag har än bara hunnit fått en behandling pga mina värden är inte så lysande, men har man ca 40 tumörer i levern och en större tumör i gallgången som är själva huvudtumören så finns det inte så mycket friskt att spela på, det fattar jag men jag gör allt vad jag kan för att levern skall må bättre och att jag får fortsätta med min behandoing så klart.
Sist jag låg inne på onkologen så samma dag jag skulle bli utskriven vart jag kallad in till ett privat samtal av två läkare ( den ena var min läkare) som jag verkligen gillar.
De ville att jag skulle sluta med behandling pga ja levervärden och organen tar så mycket stryk av cytostatikan, det är stor risk att du kommer dö under din behandling, jag tycker att det är så skönt att de inte lindar in saker utan säger som det är till 1000%.
Jag tittade på dem och svarade tydligt och klart.
Nej jag fortsätter med behandlingen för som ni säger och jag förstår vad ni säger till mig, men jag vill samtidigt inte ligga och fundera OM jag valt att fortsätta min behandling, hade det bromsat? Isåfall hur länge? Låt oss leka med tanken att det ger mig något år? Vem vet vad som händer då? Forskning går ju i en rasande fart och det kan släppas någon annan behandling från ett annat land, vem vet?
Just nu finns det ju 30 st olika behandlingar av cytostatika så NEJ det är inget alternativ att sluta nu.
Jag har även valt vid första besöket att jag inte vill veta under några omständigheter hur länge jag har kvar, jag vill inte ligga med en almanackan och kryssa dagar som i en dödscell, nej det är inget för miig.
Det lär man ju märka ändå att nu banne mig går det utför.
Jag är inte rädd för döden, men jag är livrädd att lämna mina nära och kära, så är det bara.
Men nu lever jag och tänker leva gott så de så,
Självklart hamnar man i svackor och varje morgon så gråter jag, jag tror medicin hjälper till lite, men det är som om man vrider på en kran, bara kommer och det kan starta av olika saker, ser något fint, tappar saker, och till slut så skrattar jag
Jaha där kom tömningen brukar både Bengt och jag säga, skönt sen är det liksom bara tömt och det känns okej.
Jag är faktiskt lyckligt lottad som har så underbar familj, tänker på de som är ensam att gå igenom skiten!
Det har blivit otroligt viktigt för mig att fixa saker.
Som tex ny matmöbel, då trodde nog min familj att det slagit runt ordentligt.
hade svårt att berätta varför först men nu vet de och förstår
Jag ska beställa ett riktigt gediget svensktillverkat runt bord med tålig skiva och en snurbricka i mitten, riktiga stabila stolar
Jag tänker så här, vi har ju fått ett underbart litet barnbarn vid namn Astri, vilken liten glädjespridare
Och vilka underbara mammor lilltösen har Elin & Erika, vilket innebar att hon har två morfar och två mormor, och jag skulle bli bonusmormor så klart, men jag bara skrek rätt ut när den fantastiska nyheten kom
PAX bli farmor! Så nu är jag farmor och jag hoppas det ploppar ut mer barn i framtiden, och min vision är när de sitter runt bordet och berättar och skrattar åt min tjurighet och konstiga infall en samlingsplats att berätta minnen och skratta.
Men nu vet de och tycker att iden är onödigt dyr men ingen unge skall behöva höra, inte banka på bordet så fliser och färg försvinner .... nä de skall kunna vara barn och banka och slå, tappa saker och så vidare...Jag gillar tanken riktigt mycket, så nu blir det så här.
Och jag har satt igång med virkningen igen, det är så roligt.
När jag fick min lungsjukdom COP och vart sjukskriven länge, bestämde jag mig för att lära mig att sticka sockor....jag har gjort en socka, och insåg att stickning är inte min grej helt enkelt så vidare jag inte skulle hamna på psyk la jag av med det.
Ja men då ska jag lära mig att virka istället, sagt och gjort googlade och lärde mig via youtube, hittade fanstastiska mönster där och de var på engelska hela drösen, men det gjorde inget.
Jo det gjorde det, jag kan inte läsa ett vanligt svenskt mönster. Men det lär en att frivirka en hel del....Så klapp på axeln.
Det tar lite längre tid nu förvisso men vad gör det...... skönt att ha något att göra bara.
Ha en fantastisk dag ❤️ det ska jag ha
För idag är det Astridag lillhjärtat kommer hit idag och jag skall snusa på henne och pussa på henne överallt 💕🥰💋👶🏻
